Historien om svensk bostadspolitik i modern mening börjar under slutet av 1940-talet. Det var då regeringen satte upp en nationell bostadspolitik med en målsättning om att alla invånare i Sverige ska ha tillgång till boende av bra kvalitet till rimliga kostnader.
På tal om politik. Om du har någon typ av budskap som du vill ska synas har dina tankar förmodligen snuddat vid profilprodukter. Hos Profil.se kan du välja mellan mängder av olika saker att sätta ditt budskap på. Kläder, pennor, vattenflaskor och inte minst pappersmuggar med tryck. Oavsett om du är politiskt engagerad eller driver ett företag har Profil.se många prisvärda profilprodukter att välja bland.
1900-talets början – svensk bostadspolitik börjar formuleras
Grunden till modern svensk bostadspolitik hittas dock tidigare än så. Mellan 1912-1914 genomfördes den första nationella utredningen som skulle ligga till grund för en samordnad nationell bostadspolitik. Under de två åren utfördes en folk- och bostadsräkning på uppdrag av regeringen. På grundval av utredningen satte man 1919 igång med att formulera vilka minimikrav som skulle gälla för svenska bostäder. Utredningen gällde dock endast för bostäder som byggdes med statliga subventioner.
År 1933 var det dags igen. Då inleddes den ”Bostadssociala utredningen” av en kommitté som skulle arbeta med att kartlägga bostadsförhållanden i landet, en utredning som skulle pågå ända fram till 1947. Den lade i stor grad grunden för bostadspolitiken så som den ser ut än idag. Utredningen lade bland annat grunden till allmännyttan, det vill säga de kommunala aktiebolag som ofta förvaltar merparten av bostadsbestånden i Sveriges kommuner.
Miljonprogrammet
Nästa steg i svensk bostadspolitik var den Bostadskollektiva kommittén. I den här utredningen fokuserade man på vilken typ av service som ska finnas i bostadsområden. Utredningens slutsatser bildade en del av underlaget till miljonprogrammen som började byggas under 1950-talet. Man kom bland annat fram till att bostadsområden bör ha grundläggande service i form av hemhjälp, tvättstugor och samlingslokaler.
Nutid
Svensk bostadspolitik ser alltså i grund och botten likadan ut idag som den gjorde när den slutligen tillrättalades mot slutet av 1940-talet. Det kan nu vara värt att nämna någonting om vad som separerar svensk bostadspolitik från hur den ser ut i många andra länder. Om man ska nämna en enda faktor som både är avgörande och särskiljer svensk bostadspolitik från den i andra länder är det hyresregleringen. Det är en uppsättning tvingande regleringar som i praktiken begränsar hur höga hyror fastighetsägare får ta ut för boytor. Ett viktigt begrepp i hyresregleringen är det som kallas för ”bruksvärdeshyra” vilket är ett lagstadgat hyressättningssystem som fungerar som ett riktmärke för vilka faktorer som påverkar hyran för en enskild bostad. Med rådande bostadsbrist är det många som förespråkar att hyresregleringen ska rivas upp och att marknadshyror ska införas i dess ställe.